Torsdagen den 22 april arrangerade branschtidningen Market konferensen Framtidens butik med fokus på detaljhandelns omvandling. Vid konferensen deltog bland andra beslutsfattare från detaljhandelsbolag och tjänstemän inom handeln. Deltog gjorde även representanter från leverantörsledet som förser handeln med varor och tjänster i form av exempelvis fastighets- eller förvaltningstjänster, butiksutrustning, logistik och systemlösningar samt andra typer av konsulttjänster.
Temat för konferensen handlade om att synliggöra och diskutera de förändrade förutsättningar som detaljhandeln just nu arbetar hårt för att förhålla sig till. Talarna lyfte bland andra frågor om hur digitaliseringen påverkar kundbeteendet och hur ny teknik kan ge en bättre kundupplevelse samt hur det i sin tur påverkar kundmötet såväl digitalt som i fysisk butik.
Konferensen inrymde allt från forskningsförankrade analyser till fallstudier där enskilda företag gavs utrymme att berätta om sina specifika satsningar. Gemensamt för många inbjudna talare var ett snävt fokus på Sveriges största städer vilka refererades till som ”city”. Övriga delar av landet behandlades i huvudsak mer svepande och med en generell hänvisning till ”glesbygd”.
Konferensen inleddes av Karin Johansson, VD för Svensk handel som i sitt öppningstal målade med tämligen breda penseldrag och visade på samtidens utmaningar. Johansson gav även exempel på det arbete som bedrivits under coronapandemin med syfte att sätta ljuset på frågor om handel. Bland annat lyftes de kontinuerliga dialoger som förts med bland andra Folkhälsomyndigheten, riksdag och regering där stödåtgärder och restriktioner varit centrala.
Bland övriga talare återfanns bland annat Jonas Arnberg, VD vid HUI Research. Arnberg gav en bild av den transformation som framförallt butikskedjorna nu genomgår, delvis till följd av att D2C-försäljningen just nu exploderar och att e-handeln har ökat med hela 40 procent under 2020. Arnberg diskuterade även butikens framtid och talade om ”butikskramare” samt vikten av att analysera e-handelns ökning och dess betydelse i ljuset av den treprocentiga totala ökningen inom handeln. Därutöver lyftes lågprishandel och lokal handel som exempel på någonting som växer.
Magnus Ohlsson, VD Retailomania, som grundade sina analyser i såväl det världspolitiska läget som aktuell forskning, inledde sitt anförande genom att sätta coronapandemins betydelse för handeln i ett historiskt perspektiv. Syftet var att synliggöra att handeln i alla tider har genomgått faser av av ovisshet och stor förändring och att nyansera bilden av samtidens handel som särskilt krisdrabbad. Ansatsen var generellt mer problematiserande i jämförelse med konferensens övriga talare och tvingade på så vis till eftertanke.
Björn Bergman, VD för Svenska Stadskärnor underströk vikten av samverkan mellan näring, kommuner och fastighetsägare för en gynnsam och framtida plats- och stadsutveckling. Med uppfriskande ljusa toner målade Bergman upp en framtid där städers lokaler nyttiggjordes i större utsträckning i form av exempelvis mixade verksamheter och treskiftsmodeller. Bergman lyfte även vikten av ett nytänkande för att kunna skapa attraktiva platser med förutsättningar för handeln att fortsatt vara en naturlig del i städernas centrala delar.
Fastighetsägarna Stockholms chef för stadsutveckling, Helena Olsson delade Bergmans syn och ringade in viktiga områden med potential att stimulera citykärnan. Dessa menade Olsson, utgörs av:
- Det unika lokala
- Lärande och utbildning
- Hälsa och välmående
- Möten och upplevelser
- Kultur
- Service och tjänster
Olsson lyfte även att en viktig förutsättning för att kunna skapa framtidens cityfastigheter handlar om att lyckas med en stark förankring i platsens identitet.
Avslutningsvis konstaterades att framtidens handel fortsatt kommer att vara en viktig del av såväl samhälle som näringsliv även om både handel och stadskärnor kommer anta former vi inte är vana vid. I ljuset av denna framtidspaning ser vi redan nu tecken på hur vår egen stadskärna i Umeå transformeras. Till exempel tar utbudet av service och tjänster i form av exempelvis mäklare, frisörer och restauranger en alltmer betydande plats i stadskärnan samtidigt som många lokaler där kedjor tidigare har varit etablerade, nu gapar tomma. Dock är det viktigt att påminna sig om att detaljhandelns omsättning i Umeå kommun inte har minskat under 2020 och att alla aktörer i kommunen tillsammans sysselsätter nästan 6 000 personer. Handeln i Umeå är med andra ord både viktig och fortsatt, föremål för nytänkande och utveckling.
