Larvmatta är en hyllning till vår fantastiska natur, till den biologiska mångfald vi står inför att bevara. Under det senaste året har jag utforskat mott, svärmare, nattflyn, fjärilar och dess larver. Resultatet är storskaliga handtuftade och skulpterade malar och fjärilar i ull som berättar historier om domesticerade, rödlistade och nära utdöda arter.
I mattan möter vi larven Turbulent Phosphila. En larv som använder färg och mönster för att distrahera och förvirra potentiella rovdjur. Vilken ände är huvudet egentligen? Larvens svansände är tydligt mönstrad och svullen och ser mycket mer ut som ett huvud än det verkliga huvudet gör! De bor och äter i stora kluster där deras svartvita ränder är desorienterande och drar ögat bort från en individ. Dessutom varnar deras gula bukar om att de är giftiga, eller åtminstone vill få oss att tro det.
Med en spännande formgivning av sina grafiska linjer och prickar blir den det naturliga blickfånget i vilket rum som helst.
Som barn intresserade jag mycket mig för fjärilar, maskar och insekter. Jag undersökte dem och fascinerades över deras intensiva färger, former och texturer. Det är fint att i det här projektet få återvända, och på nytt utforska dessa insekter i en hantverksteknik.
I mitt konstnärskap drivs jag av att hitta de där spännande mötena. Det kan vara intressanta dialoger mellan olika material, den spännande kombinationen med olika hantverkstekniker eller möten på en mer konceptuell nivå. Genom skapande utforskar jag min inre värld, och det som är viktigt för mig. Att skapa är mitt sätt att uttrycka mig. Jag inspireras av skickliga hantverkare och i perioder arbetar jag i olika material. Det finns alltid en strävan att bli bättre på det jag gör, en lite manisk ådra att förfina teknik och uttryck. Absolut bäst mår jag är i nyförälskelsefasen av en ny hantverksteknik!
