Natalie Carrion och Magda Andersson är två umeåartister och entreprenörer som i tider av inställda spelningar och turnéer ersatt fysiska scener med sociala digitala kanaler och lyckats nå ut till en bredare publik. Artisterna deltog i eXpression Live tillsammans med Västerbottens regionkulturchef, Joakim Sandberg, och delade med sig av sina erfarenheter och insikter om att behöva ställa om, utforska ny mark och vad det innebär att vara artist i en tid när allt vänts uppochned.

Musik- och nöjesbranschen har drabbats hårt i och med att pandemistormen tagit stora delar av samhället i sitt grepp. Inställda spelningar och turnéer innebär att intäktströmmar stryps för såväl arrangörer, scentekniker och musiker – och visst är det lätt att misströsta. Natalie Carrion och Magda Andersson är däremot två umeåartister som inte låtit sig nedslås. När mattan plötsligt drogs bort under deras fötter hittade de nya vägar framåt.

Annakarin Nyberg, som modererade det livesända digitala forumet eXpression Live, fick tillfälle att samtala med artisterna och reflektera tillsammans med Region Västerbottens regionkulturchef, Joakim Sandberg, som har lång erfarenhet av utvecklingsarbete i mediabranschen, runt temat: ”När Umeås artister intar den digitala scenen”.

MAGDA ANDERSSON

Först ut var singer/songwritern Magda Andersson, som vid sidan av sin solokarriär har en ledande roll i det omskrivna folkpiratbandet Je Banished Privateers.

Du såg framemot en vår med spelningar och konserter, vad hände?

– Den största delen av min verksamhet är att spela live, både som singer/songwriter och med bandet, svarar Magda. Det blev minst sagt spännande, när allt plötsligt ställdes in och jag stod helt utan uppdrag.

Bandet Je Banished Privateers, där Magda frontar, planerade att hålla en stor releasefest i Umeå Folketshus. Piraterna hade sålt en hel del biljetter, bokat teknik och tekniker och alla var beredda på att jobba. De fick ställa om helt och tänka nytt.

– Jag tänkte att vi gör något coolt av situationen genom att livesända releasefesten via sociala medier.

Hur många nådde ni ut till och vad hände med antal visningar?

– 10 000 personer såg vår livesändning och nu tror jag videon är uppe i cirka 20 000 visningar. Det blev betydligt större publik än vad vi hade tänk.

Jag gissar att ni nådde ut till en bredare publik?

– Det var nog ganska många som hade lyssnat på oss förut men inte sett oss live, nu fick de chansen. Det var tittare från stora delar av Europa och från andra delar av världen, till exempel Nordamerika, som slöt upp. Vår musik bygger mycket på att tillhöra ett community. Det är en speciell följarskara – piratfolk som är väldigt intresserade av ämnet. De syr liksom sina egna kläder. Nu kunde vi visa oss globalt på ett nytt sätt och ges möjlighet att möta våra följare.

Inför detta fanns det en ganska stor ekonomisk oro, hur gick det?

– Det gick ändå ganska bra. Vi tog en stor risk, gick all in. Jag tänkte att ska vi göra något som berör måste det göras ordentligt. I vårt fall skulle det inte fungera att sätta upp en mobilkamera. Vi la ganska mycket pengar på produktionen men det gav också bra respons – vi fick hjälp av sponsorer och gåvor från personer som ville stötta. Trots ganska stora kostnader skulle jag säga att vi gick vi gick plus-minus-noll, men med perspektiv kommer detta ha varit en god investering.

Genom ett fysiskt möte får man kraft från publiken, den smittar av sig. Nu ser ni inte de ni spelar för. Vad behöver man tänka på när man jobbar med livesänd musik?

– Det är viktigt att man skiljer på en livestreamad konsert och en ”vanlig”. Man måste jobba på att vara aktiv. Vi har erfarenhet av att spela in musikvideos, vilket hjälpt oss att agera mot en kamera. Det är samma tänk på något sätt men det kräver mer av dig som uppträder. Är man många på scenen kan man dra nytta av varandras energi.

NATALIE CARRION

Natalie beskrivs som 90-talisten med en fot i Sápmi och en i den karibibiska övärlden. Hon är låtskrivaren och artisten som med obotlig optimism inte nöjer sig med mindre än att ha förändrat världen med sitt entreprenörskap.

Du stod inför en liknande situation som Magda. Spelningar som bara föll bort, en efter en. Dessutom var du på väg till USA för att delta på en stor mässa – som jag vet att du jobbat hårt för. Du fick snickra din digitala scen på kort tid. Berätta hur tankarna gick.

– Uttrycket ”the future belongs till those who belive in it” är något jag verkligen tror på. Även I utmanade tider måste vi välja att tro på framtiden. Det var så tankarna gick. Situationen berör så många, inte bara oss som håller på med musik. Där är det viktigt att se fler perspektiv och inte stanna i sin egen bubbla, säger Natalie.

– Jag hade sett andra i Norge som tagit ut scenerna på nätet och fått det att fungera både ur ett publikt och ekonomiskt perspektiv. Jag styrde upp en enkel vardagsrumssession med min gitarrist Jonas, i hans lägenhet. I vårt fall var det enkelt och avskalat med hjälp av en mobilkamera. Jag ville komma nära.

Vad skulle du säga är den största skillnaden att förbereda sig för denna typ av spelning kontra det du är van vid?

– Jag älskar att ha kontakt med de som bokar och att bolla tankar och idéer mellan varandra. Man har en helt annan dialog, en dialog som jag verkligen uppskattar. Denna gång fanns det ingen annan arrangör utan jag var tvungen att göra allt själv och utveckla konceptet.

Skulle du säga att det är andra kompetenser som är viktiga i en sådan situation?

– Ja, det är klart att tekniken är annorlunda och spelar stor roll. Hur du kopplar upp en kamera och skapar en livestream, sånt gör man ju inte vanligtvis. En annan viktig kunskap är att hur man för dialog med publiken – att kunna prata naturligt med de man inte ser. Det gäller att vara påslagen och ha energi hela tiden. Det finns utmaningar efter vägen som inte är självklara till en början men som man lär sig genom att upptäcka. Jag tog en del hjälp av vänner som är duktiga.

Det kom väldigt många kommentarer i din livesänding. Kunde du följa med i det när du spelade?

– Vi hade en dator framför oss så vi kunde se vad folk skrev och vilka som var med live. Hela grejen är interaktionen och då behöver man vara närvarande och visa att man ser dem. Vi peppade folk att sprida spelningen och starta videopartyn (en funktion på facebook). Jag hoppas att publiken upplevde att det var en levande dialog.

JOAKIM SANDBERG

Joakim Sandberg är relativt nytillträdd regionkulturchef vid Region Västerbotten och kommer närmast från Dreamhack. Innan dess jobbade han bland annat med public service och att utveckla TV- och mediaproduktioner.

– Det är så kul att det finns så många som är unga och skapar kultur i Västerbotten. Ni prickar in det mesta. Ett bra artistskap handlar om att fundera på vad man vill leverera och sedan leverera det. Närvaron som både Magda och Natalie varit inne på, är så viktig. Förr skulle man skapa album och hålla konserter och följa skivbolagets direktiv. Idag är det inte så. Du är en skapare hela tiden och det finns så många olika sätt att nå ut på och interagera med sin publik.

Är rollen som artist för evigt förändrad i och med digitaliseringen?

– Den har troligen förstärkts. Det är något annat att vara artist nu när allt blir 24/7 och man behöver förhålla sig till flera olika medier. Du är även mer utsatt idag vilket innebär att man behöver ett bra socialt skyddsnät. Det blir viktigt att samla ett bra team samtidigt som man arbetar på att ta tillvara på de digitala kanalernas fördelar.

Du har ju erfarenheter från SVT och TV där man jobbar mot en kamera. Vilka råd har du att ge med tanke på din bakgrund?

– Det är väldigt centralt att kunna hålla två tankar igång samtidigt. Tappa inte din liveförmåga, bara för att vi sitter fångna i en pandemi just nu kommer efterfrågan inte minska, snarare tvärtom. Att stå framför en TV-kamera är att stå framför ett svart hål och det är en del i yrkesutbildningen för artister – att kunna agera ut alla takar och budskap trots att man inte har någon framför sig. Det är viktigt att lära sig.

Joakim när du tillträdde ska du ha sagt att ”det är roligt och utmanade att jobba med Västerbottens rika kulturarv och nya moderna företeelser”. Om vi står här om ett år vad kommer du säga då?

– Jag kommer fortfarande tycka det. Om ett år kommer vi stå med de erfarenheter som coronavirusets effekter gett oss och det kommer beröra och influera vår konst – på vilket sätt återstår att se. De flesta konstnärer och kreatörer i Västerbotten är del av en större kontext där man verkar lokalt men finns med i ett globalt nätverk. Man skulle kunna tänka att det är något nytt men det går att hitta ekon av detta även i Sara Lidmans texter. Vi är sammankopplad med världen, det blir bara extra tydligt nu när tekniken utvecklas.

eXpression Live: “När Umeås artister intar den digitala scenen” sändes den 7 april via videomötestjänsten Zoom. Håll utkik efter fler events på vår hemsida och i våra sociala medier.