För att kunna leda andra måste du kunna leda dig själv, så kallat personligt ledarskap eller självledarskap. Forskningen inom självledarskap är förhållandevis ung och började växa fram under 1980-talet och precis som med många andra begrepp skiljer sig definitionerna av vad självledarskap är åt. Både inom forskning och de praktiknära verksamheterna, till exempelvis inom branscherna besöksnäring, handel och upplevelsenäringarna.
Någonting som många forskare tycks enas kring är att självledarskap handlar om det inflytande man kan ha över sig själv för att bli motiverad och fokuserad i den utsträckning som krävs för att kunna utföra en uppgift eller nå ett mål.
Inom chefsorganisationen Ledarna talar man om självledarskap i termer av en vilja att utveckla sitt ledarskap, öka sin självkännedom och pröva sina antaganden. Helt enkelt, ett slags förhållningssätt som handlar om ett kontinuerligt reflekterande över den egna tanken och handlingen. Här spelar också vikten av att vara nyfiken in, likväl som viljan att försöka förstå sina egna motiv och drivkrafter och dess påverkan på omgivningen.
Reflektionsfrågor: om självledarskap
Självledarskapet vilar på en grund av god självinsikt och en inre trygghet i frågan om vad du vill och behöver samt en kännedom om dina egna förmågor, utmaningar och möjligheter.
- Hur skulle du beskriva dina önskemål och de förmågor, möjligheter och utmaningar som står i vägen, alternativt möjliggör för dig att nå dit du vill?
- Hur kan du motivera dig att nå dina mål? Formulera för dig själv hur du kan behålla din passion, ditt driv och din ork för att nå dit du vill. Formulera dig även skriftligt, på så vis prövas dina åsikter. Du får exempelvis syn på om du har spänt bågen för hårt alternativt inte alls och om den utstakade vägen är rimlig och genomförbar.
- På vilket sätt skulle du beskriva ditt självledarskap? Är du en god ledare för dig själv, en juste ledare eller kan ditt självledarskap utvecklas? I så fall, hur?
Fler förslag på hur ditt självledarskap kan utvecklas:
- Skapa en tydlig handlingsplan. Den kan likaväl skapas med ett digitalt planeringsverktyg som en lista i word eller med papper och penna. Huvudsaken är att du gör din plan.
- Prioritera ditt arbete. Förslagsvis väljer du några saker varje dag som du utför – och slutför.
- Tänk på att inte spara de besvärliga surdegarna till sist. Prova att börja varje ny arbetsdag med att hantera någon av de mer utmanande arbetsuppgifterna innan du tar dag i de mer lättsamma. Det skapar en känsla av tillfredsställelse som mest troligt sätter en positiv prägel på resten av dagen.
- Glöm inte heller att synliggöra de uppgifter du faktiskt har hanterat. Klappa dig själv på axeln och beröm dig själv för gott utfört arbete. Vilken typ av klapp motiverar dig? En nykokt kopp kaffe, en lunchpromenad runt kvarteret eller en bukett fredagstulpaner?
- Fundera över vilka vanor och rutiner som får dig att må bra under en arbetsdag. Vilka förutsättningar fungerar för just dig? När passar det att utföra olika uppgifter? Är du mer koncentrerad på morgonen eller eftermiddagen och hur kan du i så fall planera ditt arbete därefter? Tar du dina kaffepauser, din lunchrast och ger du dig själv en nypa luft under kontorstid? En person som mår bra får andra förutsättningar att leda sig själv, att utöva sitt självledarskap.
Lästips:
Nicolas Jacquemont (2018). Självledarskap: konsten att hitta rätt i livet och på jobbet (2018). Förlag: Natur och kultur. ISBN 9789127822719
